Det finns fortfarande betydande hinder för transpersoner på arbetsmarknaden. Genom forskning, dialog med civilsamhällesorganisationer, fackförbund och diskrimineringsombud vet vi att arbetsmarknaden systematiskt missgynnar, transpersoner, både vid rekrytering och arbetsmiljö.
Diskriminering och arbetsmarknadsutmaningar
Transpersoner står inför betydande hinder i arbetslivet. De har dubbelt så hög arbetslöshet som cis-personer och upplever ofta diskriminering i rekryteringsprocessen, trots att lagar förbjuder sådan behandling. Ett experiment visar att transpersoner har lägre chans att kallas till intervju, även när deras meriter är identiska med cis-personers. För de som får arbete är det vanligt med osäkra anställningar och att arbeta utanför sitt utbildningsområde. Rädslan för negativa konsekvenser gör att få vågar anmäla diskriminering.
Den diskriminering transpersoner möter påverkar deras ekonomiska situation. De har generellt lägre inkomster och många har en osäker ekonomisk situation. Detta gäller särskilt transpersoner som även är migranter, rasifierade eller har funktionsnedsättningar – grupper som möter en dubbel utsatthet och ofta har ännu svårare att få stöd och rättslig upprättelse.
Arbetsmiljö och trakasserier
Utöver rekryteringsproblem upplever transpersoner ofta dåligt bemötande på arbetsplatsen. Mikroaggressioner, trakasserier och negativa attityder från chefer, kollegor och kunder skapar en otrygg arbetsmiljö. Samtidigt saknar många arbetsgivare och fackförbund tillräcklig kunskap för att hantera dessa situationer. Fackförbund har ibland visat sig vara otillräckliga i sitt stöd, och arbetsgivare har bristande förståelse för transpersoners behov.
Desinformation och samhällsklimat
Ett växande problem är spridningen av desinformation om transpersoner, vilket påverkar arbetsmiljön och skapar stigma. Företag och forskare som stödjer transrättigheter möter ökat motstånd, och det finns en oro för att denna negativa retorik kan påverka policybeslut och resurstilldelning.
Åtgärder
Kunskapssammanställningar och rapporter visar på behov av omfattande insatser. Större utbildningssatsningar för arbetsgivare och fackförbund är nödvändiga för att öka förståelsen för transpersoners rättigheter och behov. Arbetsplatser bör implementera könsneutrala toaletter och säkerställa korrekt användning av pronomen. Arbetsplatser måste också ha tydliga riktlinjer för att motverka diskriminering.
Fackförbund måste ta ett större ansvar för att stödja transpersoner i diskrimineringsärenden. Det är inte bara en fråga om mänskliga rättigheter att aktivt arbeta för ett inkluderande arbetsliv. Det handlar också om att säkerställa att alla individer har möjlighet att bidra till samhället på lika villkor.
Källor: Transpersoners arbetslivsvillkor i Norden,
Författare
Frida Sandegård
Frida Sandegård är konsult och handledare för team och ledningsgrupper. Hon utbildar inom konflikthantering, jämlikhet, minoritetsstress och inkludering.Läs mer