”Rättvisa är inte ett program, det är ett sätt att få saker att hända. Prata mindre, gör mer! Det finns ingen meritokrati utan rättvisa. Vi måste skapa jämlika spelplaner innan människor kan konkurrera rättvist.” Iris Bohnet, författare till Make Work Fair: Data-Driven Design for Real Results.
Just nu pågår World Economic Forum i Davos!
Tre år i rad har WEF:s Centre for the New Economy and Society presenterat sin Diversity, Equity and Inclusion Lighthouses Insight Report.
Rapporten ger en översikt över de senaste trenderna och nya metoderna för att främja mångfald, jämlikhet och inkludering i organisationer och ekonomier världen över. Den fokuserar på betydande, mätbar och skalbar påverkan för underrepresenterade grupper.
Årets rapport har inte kommit ännu och frågan är väl om det kommer någon. Årets seminarium från Centre for the New Economy and Society hade rubriken “Future of Inclusion” och handlade till stor del om vad man ska kalla arbetet nu när DEI-projekt har fått indragna resurser och dåligt rykte från maktens korridorer. Trots att rapporten år efter år har kunnat visa att organisationer som använder inkluderande praktiker tenderar att prestera bättre än sina konkurrenter inom innovation, beslutsfattande, medarbetarengagemang och förebyggande av kriser så frågar man sig nu om det alls går att använda begrepp som mångfald och inkludering.
”Fairness” är det nya ledordet
Seminariet visar sig lägga stort fokus på fyra saker:
- Begreppet ”fairness”, det vill säga rättvisa eller skälighet behöver vara ledordet.
- Det är rättvisa förutsättningar som är nyckeln till framgång, inte jämlika resultat.
- Det som mäts är det som vi kan räkna och det vi kan räkna är oftast det företag är villiga att göra något åt. Den viktiga frågan är vad som mäts.
- Enstaka DEI-projekt leder sällan till några verkliga resultat. Förändring måste ske i företagens själva grundstruktur: hur ni rekryterar, anställer, befordrar, bedömer prestationer, hur ni leder möten, hur ni belönar människor
Skälighet eller rättvisa
För ett par år sedan var ”belonging” det nya ordet som skulle rädda akronymen DEI. Det återstår att se om ”fairness” kommer att ge arbetet en skjuts framåt. På engelska låter ”fairness” inte riktigt lika skarpt som ”justice” trots att det egentligen betyder samma sak. Vad blir det på svenska? Jag spår att ”fairness” kommer att översättas till ”skälighet” snarare än ”rättvisa”. Skälighet används redan i relation till den svenska diskrimineringslagen, exempelvis i formuleringar om skäliga anpassningar och åtgärder.
Kvotering fortfarande ett rött skynke
Seminariet bjuder också på samma gamla visa om faran med att kvotering leder till nya typer av diskriminering (av exempelvis vita män som inte får några fördelar av DEI-satsningar). Här ryter beteendeekonomen Iris Bohnet ifrån och påpekar att det är just privilegierade grupper har kvoterats in i alla tider, men det har hetat andra saker. Systemet har varit riggat och det är det som DEI har arbetat för att åtgärda.
Chefer måste våga gå före
Luana Marques Garcia Ozemela , Chief Sustainability Officer på iFood i Brasilien, beskriver vikten av starkt ledarskap och att våga gå före.
”Om en stark ledare bestämmer sig för att göra något åt det, uppstår det kollegiala effekter. Det etableras nya sociala normer och andra ledare följer efter.”
Slutsatsen är att DEI inte under några omständigheter är på väg bort, men vi kommer kanske att behöva vänja oss vid nya begrepp som inte sticker i ögonen på de som anser att privilegierade grupper per definition är bäst lämpade för att leda.
Se hela seminariet här: