”Jag ser inte hudfärg, för mig är det oviktigt och det är ingen skillnad på oss.”
Det hör jag ibland kursdeltagare säga. Är det bra att inte se hudfärg? Är det ens på riktigt möjligt att inte göra det? Kan det få några negativa konsekvenser om man är så kallat färgblind?
De av oss som säger att vi inte ser hudfärg tillhör ofta en kategori människor som inte riskerar att bli diskriminerade eller negativt bemötta på grund av hudfärg. När man säger att man inte ser hudfärg menar man ofta att det är någonting bra. Detta eftersom att man främst säger sig se människor och inte olika etiketter. Problemet är att den inställningen riskerar att leda till att man inte tar rasism på allvar. För om jag säger att hudfärg inte spelar någon roll – hur förklarar jag då all statistik som pekar på motsatsen? Till exempel att afrosvenskar i högre grad riskerar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden.
Risk att förstärka olikhet?
En del kan känna oro över att vi skapar ett “vi” och ett “dem” om vi pratar om hudfärgens betydelse för villkor på arbetsmarknaden. Genom data, statistik och erfarenheter ser vi redan att hudfärg spelar roll och inte alls är osynligt på arbetsplatser. Det är rasism som skapar ett vi och ett dem, inte kapaciteten att prata om rasismens effekter. För de av oss som utsätts och riskerar att bli utsatta för rasism är det väldigt svårt att säga att hudfärg inte spelar någon roll.
Genom att inte vilja ta reda på hur kollegor med olika hudfärg upplever arbetsmiljön uppstår en risk att vi motarbetar jämlikhetsarbetet. Det är rimligt att ta reda på hur medarbetare upplever arbetsmiljön olika beroende på hudfärg och etnisk tillhörighet. På samma sätt som vi tar reda på hur medarbetare upplever arbetsmiljön olika beroende på kön. Genom att vara färgblind riskerar man alltså att ignorera och förminska alla som har erfarenhet av att bli utsatta för rasism och vi försvårar arbetet för inkludering och jämlikhet. Det vore såklart jättebra om hudfärg inte spelar någon roll. Men det är ett mål att sträva efter, inte en metod. Ett färgblint förhållningssätt, oavsett om det är medvetet eller omedvetet, är ett förhållningssätt som förnekar rasism. Det finns också studier som visar att ett färgblint förhållningssätt är förknippat med högre risk för diskriminerande beteenden.
Författare
Frida Sandegård
Frida Sandegård är konsult och handledare för team och ledningsgrupper. Hon utbildar inom konflikthantering, jämlikhet, minoritetsstress och inkludering.Läs mer