En svart kvinna håller i ett regnbågsfärgat paraply och tittar ned mot fotografen.

Har vi avskaffat rasdiskriminering än?

Idag den 21 mars är det den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. FN valde redan 1966 att uppmärksamma just den här dagen som en påminnelse om den fredliga demonstration som ägde rum i Sharpville, Sydafrika, 1960. Demonstranterna, som protesterade mot apartheidregimen i Sydafrika, möttes av öppen eld av poliserna. Det slutade med en massaker, där 69 personer dog och över 180 personer skadades av polisvåldet.

Att rasismen är våldsam vet vi. Det finns många skrämmande berättelser om våld, enskilda mord och folkmord genom historien och nu. Men det den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering också synliggör är det våld som utövas mot människor i skydd av strukturer. Vi har en diskrimineringslag i Sverige där diskrimineringsgrunderna etnicitet och religion båda är till för att skydda individer som utsätts för rasism. Men skyddet är inte heltäckande. Hur ska vi förhålla oss till all den rasism som inte enkelt kan sorteras in i diskriminering enligt svensk lag?

 

Trots arbetsgivares skyldighet att arbeta förebyggande och främjande mot diskriminering så blir människor utsatta för rasism i våra arbetsmiljöer. Ibland är det lättare att sätta fingret på – till exempel om religiös klädsel lett till kränkningar under utbildningsprogram, att en särskild etnisk grupp nekas bostad, eller att personer med utomeuropeiska namn har svårare att få komma till arbetsintervjuer. Detta skapar strukturell ojämlikhet i samhället och ett oerhört lidande för individer. Men rasismen har också mer subtila effekter som bryter ned människor på sikt. Ett sådan exempel är hur arbetsrelaterad stress kan kopplas till etnicitet eller religion, på grund av majoritetssamhällets rasistiska bemötande.

 

2022 fick Myndigheten för Arbetsmiljökunskap (MYNAK) uppdrag att undersöka just detta. Forskningsrapporten lanserades i somras och slutrapporten kom i februari 2025. Den 2 april i år kommer dessutom ett stödmaterial för arbetsgivare, skyddsombud och förtroendevalda med målet att, på olika nivåer, kunna arbeta med kunskapsspridning och förebyggande åtgärder.

Målet är att stödmaterialet ska:

  • Öka medvetenheten hos arbetsgivare, skyddsombud och förtroendevalda om utsatthet kopplad till etnicitet, hudfärg och religion samt dess koppling till arbetsrelaterad stress.
  • Stärka fokus på mångfald och inkludering för att förbättra arbetsplatsers möjligheter att förebygga stress och diskriminering.
  • Stödja företag och organisationer i att påbörja eller utveckla arbetet med frågorna utifrån sina egna förutsättningar

 

Om du inte redan idag bidrar med att avskaffa rasdiskriminering så finns alltså ingen ursäkt att inte påbörja det arbetet. Bara för att du inte enskilt kan avskaffa ett djupt rotat rasistiskt system så betyder det inte att du inte kan bidra till en förbättring. Både kunskap och verktyg finns!

 

MYNAKs forskningsrapport och slutrapport hittar du här!

Författare

  • Anna Adeniji

    Anna Adeniji erbjuder fortbildning om inkluderande arbetsmiljö, antirasistiskt ledarskap och minoritetsstress. Hon erbjuder även antirasistisk handledning.
    Läs mer