Charlotte Ovesson Frida Sandegård

Att vara rak och tydlig är ofta snällare än att linda in

Som konflikthanterare är jag återkommande med om att vi människor kan uppleva samma situation på väldigt olika sätt. Den ena parten säger att de har varit tydliga gentemot den andra parten. Den andra parten har aldrig fått informationen. Den ena tycker att de har pratat om vad den önskar att den andra förändrar i sitt beteende. De tycker att de har sagt vad som skaver och vad konflikten handlar om. När jag pratar med den andra parten säger de att det inte är någon som har pratat med den.

Det kan handla om självförsvar, att inte erkänna att man har blivit konfronterad, men min erfarenhet är att de olika parterna i en konflikt har väldigt olika bilder av hur tydlig den ena har varit.

Jag tycker inte det är snällt att linda in budskap så pass mycket att man riskerar att förvirra den man pratar med. Det är snällare att vara rak och tydlig. Det ger den andra en chans att förstå och det ger en själv en reell möjlighet att utveckla och förändra något man upplever som ett skav. Om du hör till dem som tycker det är obehagligt eller ovant att vara rak och tydlig kan du behöva öva. Det går att vara rak och tydlig och samtidigt förmedla att “jag vill dig och vårt samarbete väl”.

I svensk kultur lindar vi gärna in saker och svåra budskap göms mellan raderna. Om vi utöver det har en arbetsplats med otydliga rollförväntningar och outtalade spelregler riskerar det bli många olika saker av kategorin ”det måste du väl förstå?”.

Outtalade regler och outtalade förväntningar

De vanligaste orsakerna till konflikter jag faciliterar har att göra med otydliga mål, otydliga förväntningar på roller och uppgifter. En part kan ha en tydlig idé om vad den förväntar sig. Om det inte är uttalat knyter hen näven i fickan eller börjar undvika en kollega eller chef när hen tycker att förväntningarna inte efterlevs. Att inte vara tydlig i ett sådant fall är inte att ge förutsättningar för förändring. När undvikandet eller frustrationen i det tysta pågått över en längre tid är det lätt att börja ha en negativ uppfattning om hela personen. Vi har då svårt att begränsa vår frustration eller uppgivenhet avgränsat till beteenden. Då börjar vi projicera negativa bilder på någons personlighet.

När jag får uppdrag som handlar om skav och konflikt är det inte ovanligt att det här har pågått ett tag. Då möter jag ofta personer som är övertygade om att den andra, som hen är i konflikt med, är på vissa sätt. Hen är egoistisk, är en person med svag karaktär eller kanske till och med är narcissist. Då kan det vara svårt att backa bandet. Att sluta diagnosticera den andra och istället fokusera på beteenden.

Tidig och aktiv konflikthantering

Därför är det viktigt med tidig och aktiv konflikthantering. När man märker att man börjar undvika någon – försök vara nyfiken på vad du undviker och vad ni skulle behöva prata om. När du märker att uppgivenhet eller frustration präglar ditt tillstånd i relation till någon är det extra viktigt att sätta hälsosamma gränser. Inte minst för din hälsas skull. Om vi inte gör det är risken stor att vi hanterar frustratioen på ett icke konstruktivt sätt. Antingen mot oss själva genom självanklagelse eller mot någon annan genom attack. Det kräver stort mod, och kan upplevas som ett episkt heroiskt äventyr. Nå, kanske inte som ett äventyr men att det kräver ansträngning.

På det här temat vill jag tipsa om ett poddavsnitt med Charlotte Ovesson. Avsnittet handlar om konflikthantering, kommunikation och neuromångfald. Avsnittet hittar du här, från säsong två av vår podd ”Bättre kan vi!”: https://battrekanvi.libsyn.com/bli-bttre-p-konflikthantering-och-neuromngfald

Författare

  • Charlotte Ovesson

    Charlotte arbetar med funktionsrätt, särskilt med neurodiversitet och autism.
    Läs mer
  • Frida Sandegård

    Frida Sandegård jobbar främst med konflikthantering, team- och organisationsutveckling och jämlikhet och inkludering.
    Läs mer