Rasism är en del av barn och ungas vardag. Undersökningar visar att barn och unga upplever rasism mest i skolan men också på sociala medier och offentliga platser. Platser där de tillbringar större delen av sin tid. Det kan exempelvis handla om fördomar, kränkningar eller våld. Trots att rasism är en del av barn och ungas vardag så visar undersökningar att många ungdomar inte vänder sig till vuxna för stöd. De upplever att vuxna förminskar deras erfarenheter, inte tar dem på allvar eller saknar kunskap om rasism.
Det finns en utbredd föreställning om att rasism inte är vanligt förekommande i Sverige eller att det är enstaka händelser snarare än ett strukturellt problem. Samtidigt har ett färgblint förhållningssätt – tanken att ”inte se färg” – länge präglat svensk självbild. Idén om färgblindhet låter inkluderande. Men i praktiken osynliggör det rasism och erfarenheter av att bli behandlad annorlunda på grund av hudfärg eller etnicitet. Detta leder till en ovana att prata om rasism, en ängslighet kring ämnet och en kunskapslucka inom många verksamheter och organisationer. Diskrimineringsombudsmannen rapporterade nyligen om att afrosvenska elever är särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier i skolan. Även att flera skolor brister i sin skyldighet att utreda och åtgärda detta. Det blir tydligt att en förändring behöver ske.
Avgörande för trygghetsskapande
I en tid av ökad oro, ett hårt samhällsklimat och en skakig omvärld är det viktigare än någonsin att vi kan förstå och möta barn och unga i deras erfarenheter. Det innebär också att vi behöver se hur ojämlikhet och rasistiska strukturer kan påverka ungas hälsa, trygghet och möjligheter i samhället. Att lära sig om rasism handlar inte bara om att förstå orättvisor – det handlar om att skapa trygghet, både för oss själva och för de barn och unga vi möter. Genom att prata mer om rasism blir vi bättre på att se den, förstå den och motverka den. Vi blir tryggare i vår yrkesroll, vi bygger tillit och vi stärker vårt stöd till de unga vi möter.
Vi vuxna har en avgörande roll i att säkerställa barn och ungas lika värde och rättigheter. Känslan av utanförskap på grund av kulturell eller religiös tillhörighet och vithetsnormer påverkar ungas självkänsla. För att skapa en bättre framtid för dem behöver vi börja där vi står – med samtalet, kunskapen och viljan att förändra.
Källor: Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Rädda barnen
Författare
Annie Boroian
Annie Boroian utbildar med fokus på att sexuell och reproduktiv hälsa, samt om rasismens konsekvenser för barn och unga.Läs mer