Kön

Kön är en av sju diskrimineringsgrunder i Sverige. Som diskrimineringsgrund är det juridiskt kön (personnummer) som avses. I Sverige finns bara två kön ur ett juridiskt perspektiv – män och kvinnor. Det finns andra länder som också erkänner ett tredje kön. 

I vardagligt tal när vi pratar om kön brukar många mena biologiskt kön. Alltså hur mäns och kvinnors kroppar ser ut och skiljer sig åt. Men det finns flera aspekter av kön utöver den biologiska, exempelvis könsidentitet, juridiskt kön och socialt kön.  

• Biologiskt kön. Denna aspekt av kön har att göra med nivåer av hormoner, könskromosomer, inre och yttre könsorgan. Alltså biologi.
• Juridiskt kön. Det som står i ens pass eller andra identitetshandlingar är det juridiska könet.
• Socialt – det sociala könet (genus) relaterar till omgivningen. Hur man uppfattas av andra. 
• Könsidentitet – Hur någon uppfattar sig själv, exempelvis som kvinna, man eller ickebinär. Alltså med vilket kön man identifierar sig som.

Kön som diskrimineringsgrund

Ett exempel på diskriminerings om har samband med kön är löneskillnader. Kvinnor har som grupp lägre lön än män som grupp. När två personer har jämförbara utbildningar, arbetsuppgifter och titlar ska de också få lika lön, oavsett kön. Om två personer med olika kön har olika lön för samma jobb så måste det finnas sakliga skäl för det, annars kan det vara diskriminering.

Fler än två kön

Det finns  flera länder där människor kan registera sig enligt ett tredje kön enligt lag, t.ex. i Indien, Nya Zeeland, Sydafrika och Tyskland. I Sverige går det bra att identifiera sig utanför könen man eller kvinna även om juridiken fortfarande kräver antingen eller. Personer som inte identifierar sig som antingen man eller kvinna kallar sig för icke-binära, third gender och ibland transpersoner. Den svenska diskrmineringlagen skyddar dessa människor under diskrimineringsgrunden könsidentitet eller uttryck.

Här nedanför hittar du erbjudanden som är kopplade till detta ämne.