Meritokrati är ett system där individers framgång och status bestäms av deras meriter, såsom kompetens, utbildning och prestation, snarare än exempelvis social bakgrund eller kontakter.
Det låter ju bra, men fungerar det verkligen så? På senaste tiden har begreppet meritokrati aktualiserats. Detta eftersom det råder olika uppfattningar om huruvida arbetsliv och framgång enkom har med meriter att göra. Senaste tidens debatt har innehållit ifrågasättande av mångfalds- och inkluderingsarbete utifrån tesen att meriter borde spela roll för framgång – inte identitet. Vi kan bara hålla med och tillägger att det är precis därför som vi behöver mångfalds- och inkluderingsarbete. Vi reder ut begreppet och förtydligar hur vi ser på saken.
De människor som förespråkar meritokrati menar att det är det som skapar rättvisa möjligheter. Meritokrati uppmuntrar också till hårt arbete och innovation, eftersom du blir rekryterad på meriter och inte baserat på vem du är. Kritiker hävdar dock att verklig meritokrati är svår att uppnå, eftersom strukturella ojämlikheter, som ekonomiska och sociala förutsättningar, påverkar individers möjligheter att lyckas. Därför ifrågasätter många om meritokrati verkligen leder till rättvisa utfall. Eller om det snarare är så att det bibehåller status quo. Meritokrati legitimerar befintliga privilegier och främjar inte prestation och meriter.
Faktorer som klassbakgrund, nätverk, kön och etnicitet påverkar individers möjligheter till framgång. Studier visar att barn från akademiska hem har större chans att lyckas i skolan och på arbetsmarknaden. Dolda strukturer, såsom rekrytering genom informella nätverk, begränsar också en ren meritokrati. Verkligheten präglas av ojämlikheter som gör att alla inte konkurrerar på lika villkor.
Författare
Frida Sandegård
Frida Sandegård är konsult och handledare för team och ledningsgrupper. Hon utbildar inom konflikthantering, jämlikhet, minoritetsstress och inkludering.Läs mer